Husbilen Fridas Äventyr

Dagens resa gick från Trosa via Tullgarns Slott till Sundbyholms ställplats.(Klicka på bilderna för förstoring)

Tullgarns slott är ett kungligt slott vid Tullgarnsviken i Hölö socken, söder om Södertälje i Södermanland. Platsen har anor från 1200-talet. En första slottsliknande  anläggning, Stureborgen, byggdes i slutet av 1500-talet. Nuvarande slott uppfördes genom Magnus Julius De la Gardies initiativ och stod klart 1727.

Tullgarns slott och flera av byggnaderna på området är sedan 1935 ett statligt byggnadsminne. Slottet tillhör de elva Kungliga slotten i Sverige. Det ägs av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk medan kungahuset äger dispositionsrätten.

Sundbyholms Slott, nedan, är ett slott i Sundby socken, Eskilstuna kommun, Södermanland. Slottet ligger på en udde vid Mälaren. Sundbyholms klostergods ägdes av Eskilstuna johanniterkloster under medeltiden. Efter reformationen 1527 indrogs egendomen till kronan och blev kungsgård. Riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm fick egendomen i donation 1627. Under hans tid uppfördes en ny huvudbyggnad. Gyllenhielm inrättade 1629 med egna pengar en skola, vilken anses vara Sveriges första folkskola. Den var i drift ända till 1987. Eftersom Gyllenhielm saknade arvingar när han dog, övergick slottet i Seved Bååts ägo. Han byggde på slottet till tre våningar.

Från 1700-talet drevs godset av en mängd olika arrendatorer. Slottet skadades i en brand på julaftonen 1774, och inreddes därefter till uthus. En av de allra mest betydelsefulla personerna för slottet, Gustav August Coyet, förbättrade egendomen i stor utsträckning. Han ökade den odlade jorden med mer än 100 hektar, ökade plantager, parker och alléer. 1819 övertogs Sundbyholm av friherre Salomon Löfvensköld, som året därpå lät uppföra en herrgårdsbyggnad vid det förfallna slottet.

 

Trosa kommun är en ung kommun med gamla anor. Trakten runt Trosa har varit befolkad sedan mycket lång tid tillbaka. Spåren finns kvar än idag. Landsbygden runt Vagnhärad och Västerljung är rik på fornminnen – runstenar, gravrösen och fornborgar vittnar om ett kustlandskap befolkat av jordbrukare och fiskare. Vid Tuna by i Västerljungs socken hittades på 1700-talet Sveriges största guldskatt. Den finns nu bevarad på Historiska museet i Stockholm.

Genom kommunen flyter stillsamt Trosaån, den gamla båtförbindelsen med Mälaren som gjorde Trosa till en viktig handelsstad. Dagens Trosa var bara skärgård på den tiden och den dåvarande staden låg ungefär där Trosa landskyrka ligger idag, nära Vagnhärad.

Trosa, Vagnhärad och Västerljung tillhörde under några år Nyköpings kommun men 1992 delades storkommunen och Trosa kommun bildades. Sammanlagt bor här idag knappt 13 000 invånare. Under sommarhalvåret ökar befolkningen väsentligt och besöksnäringen är ett viktigt inslag.

(Klicka på bilderna för förstoring)

 

Skottvångs gruva är en före detta järnmalmsgruva, numera värdshus och turistsevärdhet, i Åkers bergslag, som är ett område i Gnesta och Strängnäs kommuner. Gruvan ligger mellan Mariefred och Gnesta och försörjde Åkers styckebruk med malm, mot slutet via egen järnväg

Gruvan består av många öppningar. Idag är de flesta vattenfyllda. Den äldsta och djupaste, Porthålsgruvan, var en gång Sveriges djupaste gruva – mer än 300 meter djup.

Efter nedläggningen låg gruvområdet öde fram till slutet av 1950-talet då Lars Serrander med familj bosatte sig där. Familjen tog itu med den då mycket förfallna gruvan och alla dess byggnader och efter mycket arbete öppnades gruvan för allmänheten. Gruvan blev snart ett populärt utflyktsmål med många besökare varje år. Man fortsatte utvecklingen av området och bland annat restes en ny gruvlave. Åkers styckebruk flyttade den så kallade Wahrendorffska bombkanonen, som idag står på tunet, till gruvan.
(Klicka på bilderna för förstoring)

Spelmän från bygden spelar under dagen och Ann gick fram och önskade att får höra vackra ”Klövsjö Brudmarsch” klicka här  för att höra deras tolkning!

Vi plockade också frukostblåbär, då skogen var full av mogna bär.

Jag träffade på de här tjejerna när jag gjorde min morgonpromenad, de hade övernattat i det här vindskyddet och satt nu och åt frukost!

Adelsö är en ö i Ekerö kommun väster om Stockholm, och kan sägas ingå i stor-Stockholm. Det är dock ingenting man märker när man är där.
(Klicka på bilderna för förstoring)

På Adelsö, eller med ett äldre namn Alsnu, har människor bott sedan innan dagens ö hade stigit upp ur havet, närmare bestämt på stenåldern. Vid denna tid bestod det som senare kom att kallas Adelsö av flera mindre öar som stack upp ur en vik av Östersjön. I takt med att landhöjningen fick mer och mer av ön att höja sig ur havet, och i takt med att samma process skapade bräckvattensjön Mälaren, blev ön allt mer intressant för människorna. En indikator på detta är de forngravar som finns på ön. Här finns gravar från äldre och yngre bronsålder, men de flesta är från järnåldern och vikingatiden.

Under vikingatiden fick Adelsö stor betydelse, tack vare närheten till Birka, vikingatidens största svenska stad, som var belägen på Björko söder om Adelsö. Kungen som styrde över Birka hade även en kungsgård på ön, i vilken han bodde under en del av året. Senare, under medeltiden, hade många kungar och ståthållare sina sommarpalats på ön. Ruinerna av den gamla kungsgården står sedan 1993 på Unescos världsarvslista.

Vi promenerade runt på ön, och kollade in vikingabyn..

 

Sundbyholms ställplats är riktigt bra att stå på!
(Klicka på bilderna för förstoring)

En mulen dag vid fina ställplatsen i Askersund.
(Klicka på bilderna för förstoring)

Bilder från promenaden innan vi startade färden hemåt.

Trevlig teknikträff i Hova i Motor Home Club of Swedens regi.
(Klicka på bilderna för förstoring)

Många tips och nya tekniska kunskaper fick vi med oss. Samt praktiska lösningar som vi kikade på i olika husbilar.

I träffen ingick också körteknik för förare som ville förkovra sig. Det blev ett härligt gäng med tjejer som fick sig en rolig och nyttig utbildning med både teori och praktik.

En härlig kväll med underhållning och samvaro avslutade dagen.

De röda näckrosorna i Fagertärn – Tiveden
(Klicka på bilderna för förstoring)

Många är de sägner som berättar om hur näckrosorna fått sin röda färg…
…en handlar om Näcken och en ung flicka…

Fagertärn är, enligt traditionen, den röda näckrosens urhem. Den röda näckrosen kan bli upp till 17 cm i diameter. De blommar från mitten av juli till mitten av augusti.

Åtråvärda mutationer
Den röda näckrosen är sannolikt en mutation av den vita, det vill säga en slumpmässig förändring av arvsanlagen, och på så sätt har färgnyanser från mörkrött till ljusrött uppkommit. De är av samma art, men de röda räknas som en variant av den vita.

Nära utrotning
I mitten av 1800-talet upptäcktes den röda näckrosen i Fagertärn av en biologistuderande vid namn Kjellmark, vilket i förlängningen ledde till att sjön plundrades på nästan alla plantor. De inplanterades i trädgårdsdammar och kommersiella odlingar i Europa där de tropiska röda näckrosorna ej lyckats överleva. 1905 fridlystes näckrosorna.

Olshammar är en tätort i Askersunds kommun, belägen i västra delen av Hammars socken i Närke. Riksväg 49 passerar orten.
Olshammar är en bruksort och många av ortens invånare arbetar på Munksjö AB i Aspa bruk.
I Olshammar ligger Birgittakyrkan och Olshammarsgården där författaren och nobelpristagaren Verner von Heidenstam föddes, och han tillbringade en del av sin uppväxt där. I kyrkan kan man bland annat se ristningar som han gjorde i golvet som barn.
Ställplatsen vid Aspa Småbåtshamn var fin och hade alla bekvämligheter, prisvärd. Ett bra alternativ till Askersunds ställplats, som ofta är fullbelagd.

Kristendomens apostlar  (budbärare) var Jesus tolv lärjungar, utsända att omvända ”alla folk” till kristendomen. En samling träd utanför Olshammarsgården har döpts till ”De 12 Apostlarna”.