Vi vaknade upp mitt uppe på fjället efter en fricampingsnatt i stillheten och tystnaden på Stekenjokksplatån. I informationen om Vildmarksvägen står det: ”Att åka Vildmarksvägen är som att fjällvandra med bil!” Men vi tänkte att vi måste väl prova på att ta några egna steg också!
En Ljungpipare var tydligt irriterad på vår närvaro – antagligen hade den ungar i närheten.
Vi följde en skoterled rakt ut ”in the middle of nowhere”. Det var, förutom Ljungpiparen, alldeles tyst och stilla. Efter ett par km vände vi och gick tillbaka igen. De hägrande snöpartierna var alltför långt borta.
I kikaren såg vi att något rörde sig på toppen av fjället ”Domprosten”, 1014 möh. Det visade sig vid en förstoring av bilden som Sören tog att det var en ensam vandrare som hade nått toppen. Se bild nedan.
