Vi lämnade Pündereich och började rulla norrut, dagens första stopp blev vid Zell, som är känd för sitt varumärke ”Schwartze Katz”. Den svarta katten får också vara ”rondellhund” vid infarten till byn.
Dimmigt, som vanligt på förmiddagen.
Men under tiden vi intog vårt förmiddagsfika så lättade dimmolnen.
Hög tid att upptäcka den mysiga byn!
Tysk parkeringskonst – nedanför trappen. (Det kanske fanns en infart från andra hållet?)
Weingut Henrich Mayer, som vi tänkte besöka, hade sovmorgon och öppnade inte förrän kl 14.00, så det blev inget vin köpt där.
Dagens första tanke var att vi nu skulle fortsätta norrut och lämna Moseldalen men någon mil från Koblenz så konstaterade vi att vi ville stanna kvar i den vackra och trivsamma miljön.
Så vi vände söderut, målet var Ellenz där det ska bli vinfestival till helgen. Men där var det fullt på alla camping- och ställplatser. Då fick vi prova i grannbyn Ernst, där vi stannat till tidigare med våra reskamrater från Dethleffscluben, och vi fick plats för natten utanför vinbutiken vi tidigare hade handlat i. Som tack för att vi kom tillbaka fick en liten flaska vin i gåva.
Skörden var i full gång och inleveransen av druvor till vinkooperativet som ligger i samma hus som vinbutiken, pågick för fullt.
Här på mottagningen pressas saften ur druvorna, den tankas sedan över på tankbilar och körs ner till Bernkastel där man tillverkar vinet. De urpressade druvorna transporteras ut på transportband för kompostering. Intressant och roligt att få se processen på lite nära håll. Det ligger en speciell doft av ”vindruvspress” över Moseldalen under skördetiden och tjejen i vinbutiken berättade att hon verkligen tycker om den här årstiden och den speciella doft som skördearbetet för med sig.