180920 Bernkastel (Moseldalen)

Förmiddagsfika i solen och planering av dagens aktiviteter

Det blev en cykeltur in till Bernkastel – staden/byn med alla sina gamla byggnader och korsvirkeshus…

Vi har fått en plats alldeles utefter Mosel, rofyllt men ofta livligt trafikerad av turbåtar, kryssningsfartyg  och pråmar….

Graach – Himmelreich Riesling – ett välkänt vin.  Årgång 2016, som var ett bra vinår, har ”en djup och härlig frukt, fin koncentration och en elegant fruktsötma” enligt vissa vinskribenter… Här är vi på väg till kvällens vinprovning för att kolla om det stämmer.

Vi hamnade i grannhuset och här berättar värdinnan för kvällens vinprovning, hos Weingut Pohl-Botzet, om ett av vinerna vi provade.

Vinet var gott och den på vinstocksved grillade köttbiten med sallad smakade fantastiskt! 

En del hade mer högtflygande planer medan vi nöjde oss med den euforiska känslan av god mat och dryck.

180919 Bernkastel (Moseldalen)

Den första cykelturen i omgivningarna gick till Zeltingen-Rachtig 

Provsmakning av druvor på vägen

Vinskördearbetarna i full fart i värmen, 30 grader C.

Vingården Wehlener Sonnenuhrs solur högt uppe på berget.

Vi åt en god Lökpaj och tog ett glas av årets färskvin hos Cafe & Bistro Kaffemühle i Zeltingen-Rachtig. 

På tillbakavägen, som vi avverkade efter den andra sidan av Mosel passerade vi Bernkastel och där passade vi på att svalka oss med en kall öl.

180914 Greven (Moseldalen)

Via småvägar tog vi oss fram den längsta sträckan till dagens mål; Greven. Men vi skulle även åka en bit på Autobahn – det var vägarbete där så vi stod stilla rätt länge, så efter ett tag så bestämde vi oss för att försöka åka av motorvägen och ta oss fram på andra vägar. Vi kom fram till slut och det fina slutmålet gjorde det var väl värt den lite mödosamma resan dit. ”Camp Marina” är nog den bästa ställplatsen vi har varit på. Fantastiska gräsmattor, lugn och fin miljö och en livlig, men ändå rofylld pråmtrafik på kanalen utanför. På kvällen avnjöt vi den närliggande restaurangens fantastiska Wienerschnitzel.

180913 Scharnebeck (Moseldalen)

Ett återbesök vid Scharnebeck och den välkända fartygshissen. Vi var här också för 2 år sedan när vi var med på Dethleffsclubens ”instegsresa” till Tyskland men det är så häftigt så det upplever man gärna igen. Ställplats fanns i anslutning till fartygshissen. det blev en solig, men lite sval, kväll.


Scharnebeck började byggas 1974 och del-invigdes den 5 december 1975. Det var då världens största båtlyft.


Lyftverket Scharnebeck består av två tråg med effektiva måtten 100 meter x 11,8 meter och 3,38 meter djup. Lyfthöjden är hela 38 meter. Mäktigt.

Dags för höstkänning, när man hittar löv som ser ut så här.

En gemensam måltid blev det innan vi kröp in i värmen i våra husbilar.

Kvällen avslutades med att en luftballong sakta gled förbi i solnedgången.

180912 Rostock (Moseldalen)

Upp kl. 05.30 efter en natts orolig sömn. Resfeber? Nja kanske. Men vi hade inte behövt haft så bråttom – det blev avgång 1,5 timme efter utsatt tid. TT-lines rutiner lämnade en hel del i övrigt att önska. Men till slut kom vi i alla fall välbehållna till Rostock.


Efter obligatorisk shopping i Bordershopen och tankning av diesel, som är lite billigare här i Tyskland så sammanstrålade vi på ställplatsen vid Warnowufer.

Bra och centralt men ingen el eller annan service. Trivsam kväll med långbord, lite blåsigt och det blev en tidig kväll då alla vara lite trötta efter dagens strapatser.

Vi kunde inte lämna Rostock utan en promenad runt citykärnan. En mysig stad med en härlig blandning av gammalt och nytt, samt en del ”fräcka” konstnärliga statyer och Sören hävdade att han kände sig som Stålmannen…Lite inköp av hallon till frukost blev det också…





Efter förmiddagspromenaden kastade vi loss för nästa stopp: Wismar