Författare: frida

Nu var det så dags med det första riktiga försöket att vandra i fjällvärlden! Matsäcken med lunchmacka skall packas och övrig utrustning som kikare och skavsårsplåster ska ner i ryggsäcken. Myggmedel? Jo, det kan vara bra att ha!

Det började rätt lätt med en anpassad och lättillgänglig stig …

… som sedan övergick i en brantare och tuffare vandringsled – tufft för en otränad och något överviktig kropp! Men målet – att få uppleva att ha tagit sig upp på fjället ovanför trädgränsen för egen maskin var det som hägrade!

Många stopp för att hämta andan blev det och fikat med äggmackor smakade fint däruppe!

En hjord med renar syntes i snön på fjället!

Rätt stolt och nöjd över att ha klarat strapatserna så här långt! Nu var det ”bara” att gå ner igen! Och med lite tyngd som skjuter på så gäller även det på knän och leder!

Väl ”hemma” vid vår fricampingsplats igen efter att ha duschat och bytt om på Storulvåns Fjällstation var det gott att få pusta ut med ett glas vin!

Bergbanan i Åre är en institution med över 100 år på nacken. Ett ”måste” att åka med den när man är i Åre!

Vid bergbanans toppstation var det full aktivitet! Åre är inte bara en ort för vinterturism – nu är det även full fart i backarna på sommaren med bl.a. cykling ”downhill” och många vandringsalternativ.

Själva valde vi mellan att ta Bergbanan ner igen eller en lättare vandring. Det fick bli Trollstigen mot Åre by! Det visade sig bli den första av våra mer eller mindre strapatsrika vandringar under den här roadtrippen.

Vi fick höra att den för Åre en gång så karakteristiska Kabinbanan som invigdes 1976 nu kommer att pensioneras och monteras ned efter nästa vintersäsong. Så att ta en ”sista?” tur med Kabinbanan blev också ett ”måste”. Killen som skötte vår kabin på vägen upp  berättade att Kabinbanan är alldeles för dyr i drift i förhållande till dess kapacitet samt att den pga av sitt utsatta läge kräver mycket arbete för att hållas i drift under tuffa förhållanden med mycket snö, vind och kyla. Men den mer än 100 år gamla Bergbanan, den är ”still going strong!”

Vi hann precis upp med Kabinbanan på en av de sista turerna för dagen så vi fick nöja oss med utsikten från toppstationen (och den var helt OK) – vi hann inte med någon vandring upp till Åreskutans topp innan sista turen för dagen gick ner igen. Den toppen får vi ta någon annan gång.

Vi fortsatte sedan till STFs Fjällstation vid Storulvån – där var det fullt på parkeringen (där man egentligen inte får stå med husbil för att campa men man får parkera där under den dit man vandrar på någon av de vandringsleder som utgår från Storulvåns Fjällstation) Så vi fricampande någon km från Storulvån.

Resan fortsatte från Nusnäs till Rätansjön och Kojbyns Naturcamping…
…på vägen dit blev det en fikapaus på en fin rastplats. Men vi fikade i husbilen för det var kallt som sjutton: bara 12 grader ute!

På vår fortsatta väg norrut passerade vi en plats där vi såg att det stod några husbilar i skogskanten, vi vände och åkte in för att kolla närmare och kanske ta en eftermiddagsfika.
Det var Kojbyns Naturcamping och det blev en positiv överraskning för oss.
Så vi bestämde oss för att stanna där över natten. Det var lite mulet och kallt på på vägen dit och det kom några regnstänk…men bara vi hade stannat Frida så sprack himlen upp och solen värmde oss…

Här kommer några bilder från Kojbyns Naturcamping och Stugby. Det finns en gourmetrestaurang där, nybyggt servicehus med fina, fräscha duschar, latrintömning och möjlighet att fylla vatten. Väl värt ett stopp! Läs gärna mer på deras hemsida: kojbyn.com

…vi planerar nu att åka Vildmarksvägen, första etappen blev till Nusnäs…

…på vägen upp stannade vi till vid Säterdalen för lunch.

I Nusnäs var det full aktivitet med bl.a. målning av Dalahästar beskådad av turister från när och fjärran…

Fin ställplats (parkering utan el eller annan service) vid Nusnäs där vi fricampade…

Vi startade tidigt från Mellansundet för att hinna iväg före det utlovade regnet och väl framme i Nusnäs möttes vi av en skön härlig eftermiddagssol

Ja då var det dags för den årliga besiktningen av våran Frida…

Och Frida skötte sig fint och fick en OK stämpel i rumpan 😉

I dag besökta vi vackra Sundborn och Carl-Larsson gården, vi hade en riktig trevlig guide, Roland. Tyvärr var det fotoförbud inne i bostaden. Så det får bli lite bilder från trädgården samt på några vackra dörrar, se i slutet av inlägget.

Sen var det dags för att avsluta det här äventyret med vår Frida!
Så det blev ”raka” vägen hem till Mellansundet.

I samband med Dethleffs-klubbens årsmöte var det en guidning för deltagarna ovan jord vid Falu Koppargruva.

Dethleffs årsmöte var förlagt på fina Dössberget.

Med Dethleffs Club of Sweden i Bjursås 190530 – 190601…
…i dag 190530 klubbmästerskap i Boule, i morgon årsmöte.

Ja då har vi hamnat vid Knuthöjdsmossen igen…vi kom upp dit på eftermiddagen och tog oss en promenad ut på mossen för att spana om det fanns några Smålom.

Det var riktigt fint väder och vattnet var spegelblankt i tjärnarna.

Vi såg några Smålom som låg och vilade sig…

Vi såg också en Smålom som låg och ruvade…

Det var även en del andra fåglar som visade sig…

Odonblom tror vi att det här är…

Samt Hjortronblom…

Den här lilla gynnaren såg vi när vi lämnade mossen, en Knipunge som virrade omkring…

Och en läcker spegelbild på en Trollslända…

Vi ställde klockan på ringning 04.00 och hoppades på en fin morgon med lite dis och trolska dimmoln…men så blev det inte. Det var hyfsat väder i alla fall…så vi gav oss ändå ut på mossen i ottan för att spana efter fler Smålom…

Det fanns troligen fyra par Smålom, vi såg två par och den som ruvade…

Dessutom flera par Kanadagäss…

Sen var det dags att åka vidare till Bjursås.